Jag ska alldeles strax sova, jag har en dålig vana att sitta uppe halva nätterna om jag umgås med någon. Om jag är ensam med Ticke så sitter jag uppe hela natten istället ^^ Nej, men..
Ticke ligger självklart och sover nu, och snart kommer hans älskade mamma att göra honom sällskap. Ja, han sover fortfarande i min säng... Jag vill inte släppa den närheten man får när man sover. Det räcker med att jag var tvungen att sluta amma så tidigt, där försvann ju all närhet, bara POFF! Inte all, men väldigt mycket av den närhet försvann =/