13 nålar i en höstack...
Idag har det varit lite bloggtorka för mig. T var ledig från sitt jobb idag, så han har umgåtts med Ticke hela dagen medan jag har jobbat och slitit. Jag börjar trivas rätt okej där, men det är fortfarande en hel del saker som jag måste träna upp lite (islatte, isfrappe och GUD vet vad alla kaffedrinkar heter!). Kassan kan jag nästan utan och innan vid det här laget, men det är bara för att Pergola har samma kassasystem. Tur för mig! Fast kassor är något jag lär mig relativt snabbt ändå, jag menar... Hur svårt kan det vara? *ler och ser stolt ut* På eftermiddagen kom T och Ticke ner till mig på jobbet och höll mig sällskap under min "lunch". Jag åt bakad potatis med skagenröra och jag kan nästan garantera att den är godare än på Café Skagen! Ni som känner mig vet att skagenröra och jag... Det är som ler och långhalm. Jag älskar skagenröra! Yummie! Och vill ni veta en riktigt rolig sak..? JAG HAR FÅTT JOBBET! Jag provjobbar visserligen imorgon också, men det är för att jag ville göra det. Och nästa vecka, antagligen i alla fall, så ska vi skriva papper på att jag är anställd! Blir det inte nästa vecka, så blir det efter inskolningen på dagis. Resten kan jag berätta imorgon.
Nu till den spännande följetongen: "Hjördis - Den försvunna dottern". För att berätta lite kort vad som har hänt: När morfar gick bort nyligen hittade jag ett fotografi i hans lägenhet. Jag frågade min mamma vem fotot föreställde och hon sa: "Det är min halvsyster". Hoppsan, där ser man! Inte visste jag att hon har en halvsyster. Det visade sig då att morfar gjorde en liten vurpa strax innan han och mormor fick min morbror. Ett halvår innan han föddes, så kikade en liten flicka ut på världen. Den här flickan är då Hjördis. Hennes far är min morfar. Men han blev aldrig registrerad som pappa till henne och betalade underhåll lite diskret, antagligen via sin bror.
Eftersom det här är en liten fortsättning så: Idag ringde T till Skatteverket / Folkbokföringen och efter ett visst sökande fram och tillbaka i deras datasystem spottade det ut en lista på de 13 stycken Hjördis som är födda i maj 1953 i hela Sverige. Återstår nu att få fram kontaktuppgifter och ringa runt till dessa 13 och säga: "Hej! Är du min hittills okända moster?". Skämt å sido så måste jag och / eller mamma ringa runt och förklara läget för dom. Det är bara hissa eller dissa.
Mina ögon mår mycket bättre nu. Jag tar ögondropparna så regelbundet det går och tack T som kom ner med dom till jobbet idag! Jag hade klantat till mig lite och glömt dom hemma och det ska jag nog inte göra igen, för då blir Tant Doktor bannad på mig och det vill vi ju inte.
Nu är det dags att börja avrunda neråt lite grann. Det betyder att jag ska...
börja avsluta nu.
Nu till den spännande följetongen: "Hjördis - Den försvunna dottern". För att berätta lite kort vad som har hänt: När morfar gick bort nyligen hittade jag ett fotografi i hans lägenhet. Jag frågade min mamma vem fotot föreställde och hon sa: "Det är min halvsyster". Hoppsan, där ser man! Inte visste jag att hon har en halvsyster. Det visade sig då att morfar gjorde en liten vurpa strax innan han och mormor fick min morbror. Ett halvår innan han föddes, så kikade en liten flicka ut på världen. Den här flickan är då Hjördis. Hennes far är min morfar. Men han blev aldrig registrerad som pappa till henne och betalade underhåll lite diskret, antagligen via sin bror.
Eftersom det här är en liten fortsättning så: Idag ringde T till Skatteverket / Folkbokföringen och efter ett visst sökande fram och tillbaka i deras datasystem spottade det ut en lista på de 13 stycken Hjördis som är födda i maj 1953 i hela Sverige. Återstår nu att få fram kontaktuppgifter och ringa runt till dessa 13 och säga: "Hej! Är du min hittills okända moster?". Skämt å sido så måste jag och / eller mamma ringa runt och förklara läget för dom. Det är bara hissa eller dissa.
Mina ögon mår mycket bättre nu. Jag tar ögondropparna så regelbundet det går och tack T som kom ner med dom till jobbet idag! Jag hade klantat till mig lite och glömt dom hemma och det ska jag nog inte göra igen, för då blir Tant Doktor bannad på mig och det vill vi ju inte.
Nu är det dags att börja avrunda neråt lite grann. Det betyder att jag ska...
börja avsluta nu.
Snällheter
Postat av: Therese
Grattis till jobbet gumman, hoppas jag med får fast nån gång =)
Postat av: Carro
Ska du säga om att fjanta mig på bild..
Haha! Undra just vem som är värst att fjanta sig på bild. Du o Nille är fan helt otroliga.
Tack själv för middan. Det va jätte trevligt o hoppas att vi kanske kan fortsätta äta tillsammans lite då o då.. Puss o Kram
Trackback