Galen unge? Nej, bara Christopher.

Christopher sover fortfarande, den lilla sömntutan. Jag måste väcka honom strax och klä på honom och så, för vi ska försöka hinna med bussen som går klockan nio. Vi åker till Globen och tittar runt lite, lunhar förhoppningsvis med Petra och resten. Har jag tur hittar jag någonting jag verkligen vill ha - på rea dessutom. Jag är en väldigt fattig kvinna fram tills imorgon. Får inte glömma att gå till soc. nästa vecka, för då kommer jag vara fattig i årtusenden till!
På tal om så var jag inne på Hippo i Södertälje för att titta på de fodrade baggybyxorna från Nova Star. Dom var inte så fina i verkligheten som dom var på bild. Det tycker jag är väldigt synd, för jag hade gärna köpt dom annars.

Den här natten har varit jobbig. Jag gick och la mig lite försent, så jag är supertrött. Men jag får skylla mig själv. Vid halv fem vaknade Christopher och skrek i - vad det lät som iallafall - ren panik. Jag lyfte över honom till mig, men han fortsatte skrika och kasta sig till höger och vänster och dunka huvudet i väggen, sängstommen osv. Sen fick han det briljanta idén att testa uhr det kändes att dunka huvudet i fönsterbrädan i sovrummet... Det är alltså ingen fönsterbräda som man har skruvat in i väggen, utan den sitter verkligen fast. Han träffade fel och spräckte någonting i munnen, kunde inte se vad för det blödde så jävla mycket, men läskigt var det iallafall!
Att försöka lugna ner Ticke när han håller på sådär är ungefär som att försöka stoppa en elefant från att sätta sig ner. Man har liksom inte så himla mycket att säga till om... Och även fast han är väldigt liten, så är han ändå jävligt stark, jag klarar inte av att försöka hålla honom stilla när han får sina utbrott.
Nu är det dags för mig att väcka sötnosen. Vi ska gå hemifrån om ungefär 20 minuter, så det är ju verkligen dags!