"Passa dig dig för honom."
Det finns någon jag vill träffa väldigt snart igen. Det finns många jag vill träffa väldigt snart igen, men jag får ju aldrig någon respons när jag försöker höra av mig - så då skippar vi det istället. Nu ska jag kolla min facebook, röka en cigg och sen ska jag gå och lägga mig på luftmadrassen som Camilla beställde hem för ett par veckor sen. Den kom för några dagar sen, och än så länge har jag bara hunnit sova i den i två eller tre nätter.. Jag sover ju liksom aldrig hemma nuförtiden.
Imorgon kanske jag och Ticke ska träffa lilla Sofie en stund, får se hur det blir. Jag hoppas iallafall att SMHI kan ändra sig och bestämma att det ska bli fint väder imorgon istället för dåligt, för jag är verkligen taggad för att ligga på stranden hela dagen imorgon!
Den här bilden är från tidigare idag när vi satt vid Plaskis med A-K och K.
Skriver imorgon.
Kräftor och eldsvådor.
Imorgon ska det tydligen inte bli lika fint väder som idag, enligt SMHI, men jag kan säkert hitta på en rolig aktivitet ändå. Vi får väl se vad som händer och fötter och sker.
Nu ska jag iallafall ta ett bad, men jag skriver sen. Det är ju iallafall ett löfte jag kan hålla.
Här är iallafall jag och min snygga bränna ^^
Bilder från idag.
Första gången sen Ticke föddes som jag klarar av att
visa min stackars mage. Den kommer aldrig mer bli sig lik..
Mammas stora pojke. Det HÄR är äkta kärlek.
Sofie var trött. I den här värmen kan det inte
vara roligt att vara höggravid, eller hur?
Addicted to you.
I know you well, I know your smell
I’ve been addicted to you
Det lär bli så att vi aldrig får veta. Did you see the end before we'd begun? Det känns väl rätt ledsamt, för det var väl ändå på riktigt... Trots allt? Jag känner mig lite som en femtonåring igen som sitter hemma och deppar över spilld mjölk. Typ. Men grejen är att jag kände allt på riktigt. Och det är nog det som känns lite jobbigt. Jag var beredd att ge upp så mycket, men när hela ansvaret plötsligt skulle läggas över på mig... Det var väl då jag började backa. Mina axlar klarar inte av att bära hur mycket som helst just nu. Jag har tillräckligt, men jag skulle behöva lite hjälp emellanåt.
Skitsnack på Pergola.
Men som sagt; Jag känner mig riktigt ensam för första gången på länge. Jag har mina vänner runt omkring mig varje onsdag-lördag, men jag umgås inte med dom. Dom sitter och skrattar och pratar och har skitkul medans jag går omkring och plockar glas. I fredag, löningsfredagen dessutom, satt jag och vek fucking jävla servetter i två timmar! Och då var klockan efter elva! Dom hade inte behövt mig på jobbet i fredags kväll, jag hade lika gärna kunnat vara hemma med Christopher, eller varit ute med Nathalie och dom andra. Så jävla mycket skit som jag har fått ta sen den andra servitrisen slutade jobba, så mycket skti har jag inte ens fått under hela mitt liv.
Jag jobbar inte när jag är där. Ts. Vad är det jag gör där då? Om det nu är så att jag inte jobbar, varför skickar dom inte hem mig då? Den ena chefen bad mig iaf om ursäkt igår, för han betedde sig som ett ruttet, elakt, jävla svin.
Och nej. Jag kommer aldrig någonsin lämna Pergola helt och hållet, för en del av mitt hjärta finns där.
Önsketänkande..
Ticke ligger och sover sen ett par timmar tillbaka och det är dags för mig att göra detsamma. Fast först ska jag ringa Nathalie och fråga om hon vill röka med mig. Och så borde vi planera morgondagen, för om jag jobbar så är det ju hennes umgängesdag med Ticke-Plutten. Förhoppningsvis är jag ledig...
Men det är väl också bara ett önsketänkade?
Pigmentfläckar.
Ticke var jätteglad över att få bada och vet ni vad? Det är hur lätt som helst att få honom därifrån, alltså när det är dags att gå hem. Man frågar lite snällt om man ska gå och duscha. "Ja!" skriker han då och springer mot omklädningsrummet. Men ja, dagen har varit helt perfekt. Det enda som kunde gjort dagen lite bättre skulle väl vara om mina vita ben kunde få någon färg...
Jag tror tamejfan att mina ben är två stora jävla pigmentfläckar.
Extreme.
Okej... Jag sitter och väntar på att C ska komma hem eftersom hon sa att hon ska vara Ticke-vakt idag. Känner mig bara extremt stressad, för jag ska vara på jobbet nu egentligen, börjar ju om fyra (!) minuter. Jag är sjukligt trött. Jag var tvungen att vara kvar på jobbet till stängning igår bara för att mina chefer ville jävlas. Dom trodde att jag skulle sitta kvar och festa efteråt, men eftersom Ticke var hemma och Robert var barnvakt så passade det sig inte riktigt.
På fredag tar Sanna studenten och jag har lovat henne att komma på hennes utspring och middag. Det är väl bara hoppas att mina älskade chefer är snälla och låter mig börja senare den dagen. Annars får jag ta ledigt.
Nu är klockan prick elva och jag är ännu mer stressad än vad jag var för fyra minuter sen...
Godmorgon!
I övrigt kommer det här bli en riktigt bra dag. Syster Sofie kommer hit, hon ska ta Ticke eftersom Nathalie är lite sjuk. Jag har verkligen tur som har så många som ställer upp på mig hela tiden! Synd att det kunde fixa sig så snabbt med lägenhet bara.. Men men, sånt är väl livet.. I guess.
Like the old times.
Han har iaf lovat mig att han ska sjunga Far Away med Nickelback imorgon och på torsdag ska allas våran riktiga karaokevärdinna sjunga den för mig! Me like. Något som jag däremot inte gillar speciellt mycket är växthuseffekten. Helt seriöst, den är väl ändå lite överskattad?
Just nu sitter jag och Nathalie vid köksbordet - precis som the old times - och pratar och skrattar. Jag sitter här framför datorn och Nathalie lägger patiens. Jag håller på med en ny design till min lovely blogg, men jag vet inte riktigt hur den kommer se ut förrän jag har fixat lite mer.
Imorgon blir det som sagt en helt vanlig jobbdag för mig - med allt vad det innebär. Med andra ord kommer jag och Amo säkerligen börja bråka och Firat kommer antagligen stå och garva åt oss båda som vanligt och sen kommer han ta mitt parti som också är vanligt förekommande på Pergola. Något som också har förekommit på Pergola är väldigt hemligt, så det får jag inte berätta kom jag på nu.
Nu är det dags att sova känner jag.
En kulig dag!
När det var dags för mormor att röra sig mot Mariefred igen tog jag och Ticke en sväng till Bro för att träffa Nathalie. Nu är vi hemma igen och gissa vad? Nathalie följde med oss hem. Förresten har jag stora nyheter... Nathalie och jag har fortfarande stora planer på G och nu är vi snart framme vid målet.
När vi var i Bro stannade vi till vid en lekpark så att Ticke kunde få springa av sig ytterligare lite energi. Väl där trillar han omkull och slår sig på smalbenet, så nu har han ett fint skrapsår där.
Han sa att han fick ont i handen och inte i benet...
Schnyggo-Sandra!
Jag vill finnas till.
Det är så svårt för mig att försöka förklara hur det ligger till... Jag är inte den som säger vad jag tycker och tänker och känner hela tiden, det är sådant man får dra ur mig. Men är jag väl har börjat så finns det egentligen inget stopp, för det jag känner då... Det måste bara ut. Vid såna här tillfällen önskar jag att jag var någon annan, för det skulle vara så mycket lättare då. Då skulle jag kunna säga vadsomhelsttillvemsomhelst utan att någon fick veta att det var jag.
Jag finns här.
Varmaste dagen i år?
Imorgon ska jag åka in till stan och träffa min syster Petra, min mormor och min mamma. Jag vet inte om jag är så jävla pigg på att sitta på tåget in till stan bara för att vara där i någon timme.. Dessutom mår jag inte speciellt jättebra just nu, min hals värker och jag är läskigt trött. Vi får väl se imorgon hur det blir.
Idag när jag var i centrum med Ticke så köpte jag ett par skitsnygga badbyxor till honom. Gosh, I love them! Han kommer vara strandens schnyggaste 2-åring i sommar. Och på tal om sommar... Idag måste det ha varit årets varmaste dag hittills, eller hur? Det var så skönt att sitta ute i solen idag och jag hoppas verkligen på lika bra väder imorgon - för jag är mänligen ledig från jobbet då också. Om det inte blir så att jag åker in till stan och träffar mormor, Petra och mamma så kommer jag vara kvar i Jakan och umgås med Knarkararin (som Nathalie så fint säger när hon är på det humöret). Vi har inte träffats på flera veckor nu, så det börjar verkligen bli på tiden. Nej, jag kanske ska ta och avrunda lite här nu..
Ticke skulle byta blöja på "katten".
Ledig dag.
Nu ska jag försöka lägga Ticke, för han är jättetrött. Det är bara hoppas att pinan blir kort ikväll också.
Jag lär väl skriva senare, gör jag inte det har jag somnat... Men ni vet ju var ni kan nå mig, eller hur?
Tickes mormor hade precis sagt åt Ticke att ge magen lite mat, varpå
han lyfter på sin T-shirt och lägger spaghetti på den... Gulleplutt <3
Höhö, liksom!
TT var på jobbet idag och sa hej, han var på mitt jobb igår och sa hej (självklart med sina två nya hookers som han brukar hänga med)... Han är på mitt jobb varenda jävla dag och säger hej och jag börjar bli galen. Men... Med den respekten jag har för den mannen vågar jag såklart inte säga något. Jag ler och säger hej och är allmänt trevlig, precis som en trevlig servitris bör vara mot sina gäster.
Sjukligt irriterad är jag på mina arbetskollegor. Jag vet inte om det är så bra om jag går in närmre på varför - kan ju bara tala om att inga kassor blev räknade idag, ingenting gjordes när vi stängde... Jag räknade visserligen alla pengar i min kassa, bara för att ingen ska kunna komma imorgon och säga att Sandra snodde 12.000 kronor av Pergola och la dom i egen ficka! Höhö, liksom! Inte för att det någonsin skulle hända med mina "nya" chefer, för jag har en del att komma med jag också. Höhö, liksom! Observera att "Höhö, liksom!" skall läsas med en tillgjord röst som har ett lägre tonfall än din normala vardagsröst. Höhö, liksom!
Nu är det dags för mig att sova. Jag slutade förresten jobba vid nio och var väl hemma vid tio... Så jag är bara fyra timmar sen med sömnen nu! Höhö, liksom!
Jag vill ha en sista chans...
Jag är ganska nyligen hemkommen från en efterfest där jag var den ända nyktra personen. Jag har haft roligt, förutom när jag åkte på världens jävla smäll av T på mitt lår. Jag har fortfarande ont och smällen fick jag väl för typ.. 3-4 timmar sen.
Natten till igår var jag och Nathalie med T och några av hans kompisar (som tydligen är namnlösa för tillfället, för jag har hjärnsläpp). Somnade i soffan vid två på natten och vaknade vid tio av att jag hade så jävla ont i höfterna och armbågarna för att jag hade sovit i samma ställning hela natten. Jag somnade visserligen om ganska snabbt, men vaknade till flera gånger av att jag blev sparkad i ansiktet av T.
Idag ska jag jobba, hur det nu ska gå... Jag har kanske sovit en halvtimme på ett dygn och ska jobba i 14 timmar. Gah, jag kommer dö i förtid, eller åtminstone bli en riktigt ung förtidspensionär.
Jävla tvättstugemarodör!
Drömmar.
Cause I needed, I need to hear you say
I love you, I loved you all along
I forgive you
For beeing away for far to long
"Hade du haft strumpbyxor hade det varit lättare.."
Idag händer det inte så mycket mer än att jag måste jobba, börjar klockan tre, och innan det har jag ju tvättstugan. Måste springa ner till H&M också och köpa strumpbyxor, både vanliga och svarta.
Nej, nu ska jag bada. See you later :)
Två snygga, sexiga singlar.. Öh, servitriser menade jag!
Imorgon ska jag jobba igen, men min älskade chef har lovat mig att jag ska få sluta tidigare. Fast det var visserligen inte mig han lovade, det var Nathalie, haha! Vilket jävla lyft det skulle bli för Pergola om dom hade två snygga, blonda servitriser där. Hm... Kanske ska försöka få in en av Nathalies fötter där..? Nej, men... Hon vill inte jobba där, för det skulle bara betyda att hon och jag aldrig skulle få umgås med varandra. Möjligen att vi skulle kunna göra det innan den som ska jobba börjar och efter att man har slutat.
Att sitta kvar på Pergola efter stängning kan vara så jävla roligt. Nu för tiden har vi nästan alltid roligt efteråt, varför vet jag inte. Eller gör jag det? ;)