Att sova eller inte sova.. Det är frågan!
Jag gick och la mig med Christopher förut och vi somnade bägge två =) Jag sov jätteskönt när jag helt plötsligt vaknade avv att Christopher började gallskrika. Jag blev livrädd, trodde det hade hänt något, men han hade nog bara drömt något läskigft.. Iofs så skrek han i 20 minuter innan han blev lite tyst.. Sen låg han bara i min famn och tittade på mig, vägrade släppa mig med blicken. Det tog en timme innan han somnade om igen, men han somnade iallafall och jag hoppas att han sover för natten nu. Om han inte gör det så vet jag två stycken som kommer vara dödströtta imorgon! ^^
Jag är verkligen ledsen att det har blivit såhär nu, det var inte meningen. Jag önskar att jag kunde ta tillbaka allt jag någonsin har sagt.. Önskar att det fanns något sätt att reda ut saker och ting på. Det är inte så lätt för mig heller...
Idag kände jag för första gången på väldigt länge att jag saknar. Jag saknar att ha en mamma att ringa till och prata med.. Saknar att ha en mamma som jag kan åka och hälsa på. Det jag saknar mest är nog att ha en mormor till mitt barn. Det gör ont i mig när jag tänker på att Christopher antagligen inte kommer få träffa sin mormor... Någonsin. Om hon bara kunde ta tag i sitt liv ordentligt och sluta upp med drickandet så är det inga problem för mig att låta henne träffa sitt barnbarn.. Det är iofs en annan femma med Tobbe, han vill inte att dom ska träffas överhuvudtaget.. Hon har svikit för många gånger.. Jag förstår hans resonemang, men samtidigt inte. Hon är ändå min mamma, vad som än händer.
Fan, fan, fan! Att det ska vara så himla svårt att inte tänka... Jag går nog och lägger mig nu, det är väl lika bra.
Snällheter
Trackback