Nu har jag jobbat i snart tre veckor. Det känns jättebra och jag trivs hur bra som helst! Folk som ger mig kommentarer om att jag är en dålig mamma för att jag jobbar och "struntar" i mitt barn.. Var får ni allt ifrån? Jag struntar väl inte i Ticke när det enda jag vill är att han mår bra? Jag försöker ge min familj bättre ekonomi, därför jobbar jag. Vi tjänar så himla mycket på att jag jobbar och att Tobbe är hemma. Visserligen så träffar jag inte Christopher speciellt mycket dom dagarna jag jobbar, men jag kan lova er att jag umgås med ENBART honom när jag ör ledig (två dagar i veckan). Varför får inte papporna lika mycket skit som mammorna får? Är det BARA mammorna som KAN vara hemma med barnen? Papporna ska inte ta något ansvar då eller? Ska jag vara helt ärlig, så har jag inte riktigt förstått det där med att mamman ska vara hemma med barnet.

Det är så mycket jag vill säga, men det går inte. Jag kan inte! Det skulle vara så dumt av mig att öppna min stora käft, jag skulle bara försäga mig. Att det ska vara så svårt... Orkar inte riktigt.. Kan inte.. Eller är det så att jag inte vill? Eller inte vågar...? Jobbigt med allt som måste tänkas på hela tiden. We need to talk, you and me.

Nathalie, jag är så jävla glad att du finns! Utan dig skulle jag inte klara mig just nu. Jag skulle inte orka med allt som ska göras hela tiden.. Att du ens orkar sitta och lyssna på mitt tjat hela tiden är helt ofattbart (och värt flera ton guld!).. Tack för att du finns!