Minnen, minnen.. Jag kommer ihåg när jag och Nathalie bodde i Bro. i hade så jävla kul.. Chilenarna (som sen visade sig vara argentinare) som vi var med hela tiden.. Den kärleken, den kärleken.. Sen åkte dom tillbaka igen, E åkte först, drygt ett år senare följde D efter..
Festen vi var på hos Hanna var ju en ganska speciell upplevelse, både för mig och Lee ^^ Jag saknar oss så sjukt mycket! Och när vi tog taxin hem och jag (klantarslet själv) skulle köra moppe och slant på bromsen så jag gasade istället.. Vurpade med moppen, kunde inte gå ordentligt på två veckor typ, fick hoppa på kryckor istället, haha!
Sen träffade hon P och jag träffade Tobbe. Nathalie flyttade ut till Vallentuna och jag till Södertälje..
Nu har jag barn och Nathalie är.. Nathalie, helt enkelt. Allt vi skulle göra tillsammans, vi skulle ut och resa, åka till A, försvinna bort från allt.. Jag önskar att hon hade lite mer tid över till mig just nu, men ibland går det inte. Så enkelt är det. Men jag finns här, det vet du Nathalie!


Jag minns när du blivit fri, C. Du och Daniel satt utanför Konsum. Jag berättade att jag var gravid, men du trodde mig inte förrns Daniel hade sagt 1000 gånger att jag faktiskt var det. Världens största leende fick jag av Dig och du la handen på magen och sa "Välkommen då!". Shit, vad jag saknar dig. Om jag bara kunde träffa dig en endaste gång till.. Jag skulle säga allt jag aldrig fick sagt, jag skulle göra allt jag aldrig fick gjort. Har lyssnat på Saknaden är stor idag. Just nu lyssnar jag på 11:e september och jag kan inte låta bli.. Tårarna bara kommer, det är inte med mening.. Jag kommer aldrig kunna släppa det här. Jag kommer inte kunna glömma dig, kommer inte klara av det. Jag ska försöka komma över din död, men jag släpper det inte. Aldrig i livet. Jag kan inte, du sitter för djupt inne.. Fan! Att se dig varje dag, överallt, det gör så ont. Det är inte du, det är inte du, det är inte du! Imorgon ska jag verkligen försöka ta mig ut till minneslunden. Jag måste. Måste! Jag kan inte hjälpa det.. Förlåt.