Nu har Christopher satt sig i vagnen. Han vill väl till dagis skulle jag tro. Det är så skönt att veta att han trivs där! Fast han går ju bara drygt fem timmar om dagen... Men så är det ibland. Jag vill inte lämna in honom där tidigare än kvart över tio, senast halv elva, för jag börjar jobba klockan elva. Om det är någon dag som dagiset ska iväg på utflykt eller så, så kommer jag självklart lämna honom tidigare om det finns en speciell tid dom ska åka. Men småttingarna brukar vanligtvis inte följa med dom stora barnen på utflykt.

Jag har druckit mitt kaffe, tagit två alvedon och fixat mig i ordning. Mitt huvud sprängs snart sönder... Jag var på väg att få ett migränanfall i lördags, hade så ont i huvudet att jag inte visste var jag skulle ta vägen! Men jag fick två Diklofenak av mamma, så det gick över efter ett par timmar. Så fort tabletterna hade slutat värka började den sprängande värken igen. Usch!

Nu ska jag fixa i ordning det sista, packa med regnbyxor och gummistövlar... Har jag berättat vad som hände förra veckan? Haha... När jag lämnade Christopher på dagis på onsdagen så lämnade jag även hans regnbyxor och stövlar där. När jag kom för att hämta honom på eftermiddagen så låg hans kläder i två påsar. Jag frågade vad som hade hänt och personalen svarade att han hade blivit blöt för att han inte hade regnkläder. "Jo, de hade han! Jag lämnade hans regnkläder i morse..." Men, nej. Personalen stod på sig, så jag gick in för att visa. Vet ni vad som hade hänt? Jag hade lagt hans regnkläder i fel korg! Åh, bara en sån sak gör att jag känner mig helt... Bortgjord!